sarajansson

jag vill ju bara posta texten till en hel serenad av låtar som beskriver vackra saker, saker som jag tror att jag vill ha men inte klarar av. inte alls, vill inte ens. jag vill skrika någons namn ända till filmstaden skriva en dikt eller 498. i en dag eller kanske till och med en vecka. sen vill jag sitta ensam igen och klaga på livet på vinet sen vill jag sova med någon och vakna ensam. fredag kväll ingen lördag morgon.

jag erkänner aldrig vad det egentligen är jag vill för det gör andra åt mig och sedan agerar de utifrån det och så blir det helt fel, de blir för varma eller för kalla av helt fel anledning. jag vill pressa provocera jag vill engegera någon i sig i mig i dig.

det blir tusen rader nu och det hamnar överallt men det spelar faktiskt inte så stor roll för jag har redan glömt vad jag har skrivit och ingen ser igenom ändå. tror jag. och även om de skulle göra det så kan jag ju alltid ljuga. jag är bra på det. jag ljuger en hel del. för att det underhåller mig en natt, en morgon och kanske en till.

och ibland när jag sitter på palermo eller kanske sitter jag på en bänk i en park eller i en säng så vill jag att någon ska krossa en ruta, stänga en dörr öppna ett fönster. ta tag i mig på riktigt, slingra liv i situationen sparka sönder ett misstag eller två. men det är ingen som vågar det är helt fel personer som vågar. lägg av.

jag vill att allting ska vara smutsigt och förbjudet. helt fel och off. att det ska gå av och slitas isär. våldsamt. våldsamt.

krossa mitt fönster. sparka in mig dör !!!